Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies och hur du kan stänga av dem

OK
Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S
Åsa Nisell

Swedbank Robur Impact Update: Ersättningar – vad och hur påverkar ägare?

2019-02-06

Som storägare på Stockholmsbörsen involveras Swedbank Robur i vissa beslut om ersättningsfrågor. Området är brett och ersättningsfrågor innefattar alltifrån vd-löner, styrelsearvoden, bonusar och incitamentsprogram. Vem beslutar egentligen vad? Vad är ägarnas respektive styrelsens uppgift? Åsa Nisell, ägarstyrningsansvarig på Swedbank Robur reder ut begreppen.

Vilka ersättningsfrågor hanterar ägarna och vilka hanterar styrelsen?

Det stämmer att vi har olika ansvarsområden. Styrelsearvoden föreslås av valberedningarna, där ägare som Swedbank Robur kan ingå, och bolagsstämman fattar sedan beslut. Bolagsstämman tar också beslut om de övergripande principerna för ledningen, den så kallade ”ersättningspolicyn”.
Vd:s lön däremot, är en fråga för styrelsen och en del av anställningsvillkoren. Ett vanligt sätt att hantera ersättningar är den så kallade ”farfarsprincipen” vilket innebär att styrelsen även ska godkänna ersättningar till de personer som rapporterar till vd. För att hantera ersättningsfrågor har styrelsen ofta ett ersättningsutskott som bereder frågorna samt eventuella aktierelaterade incitamentsprogram. Aktierelaterade incitamentsprogram beslutas också av stämman. Ny lagstiftning är på gång, på grund av uppdaterat EU-direktiv, där styrelsen behöver avge en mer utömmande ersättningsrapport som också ska godkännas av bolagsstämman.

Hur ser processen ut när ni kontaktas inför stämmorna i ersättningsfrågor?

Oftast blir vi kontaktade av styrelsens ordförande eller ordförande i ersättningsutskottet som vill diskutera förslag som ska beslutas av bolagsstämman. Det gäller särskilt de aktierelaterade programmen. För oss som ägare är det viktigt att förstå styrelsens motivering till programmen. Vi utvärderar även hur programmen stödjer bolagets strategi och finansiellt hållbara mål samt att de ger rimliga utfall.

Vad krävs av er som ägare när ni utvärderar aktierelaterade incitamentsprogram?

Det gäller att förstå bolagets möjligheter, utmaningar och finansiella målsättningar för att säkerställa att prestationskraven är rimliga. Under förra året hade vi dialog om cirka 60 program, de flesta i svensknoterade bolag, men vi blir även kontaktade av allt fler utländska bolag. I cirka 25 procent av programmen gav vi synpunkter som påverkade programmens utformning, främst avseende prestationskraven för tilldelning men också avseende informationsgivning. Ändringarna medförde att vi kunde rösta ja till programmen. I ett par fall röstade vi nej för att programmen var utformade så att vi inte kunde stödja dem.

Vad tycker ni om nivåerna på styrelsearvoden?

Generellt är arvodena för mindre och medelstora bolag inte höga, i förhållande till arbetsinsats och ansvar, och vi ser en trend uppåt. Kraven på styrelserna och omfattningen på styrelsearbetet har ökat under senare år. Det händer oftare att kandidater tackar nej, främst till styrelseuppdrag i mindre börsbolag på grund av att ersättningen är för låg jämfört med andra uppdrag. Kostnaden för styrelsearvodena är fortfarande relativt låg i jämförelse med ledningens ersättningar och det är viktigt att kunna rekrytera personer som har tid för uppdraget och som inte har för många andra uppdrag. I allt högre grad finns det även krav på att styrelseledamöterna ska äga aktier i bolaget, vilket är något vi i grunden tycker är bra.

Vad är viktiga principer när ni fattar beslut om långsiktiga incitamentsprogram?

Vi brukar säga att de ska kunna ”förklaras och försvaras”. Det innebär att de ska vara prestationsbaserade, förutsägbara och rimliga både vad avser utfall för deltagarna och i form av kostnader för bolaget och eventuell utspädning för aktieägarna.

Vilka skillnader ser ni mellan svenska och utländska bolag?

I Sverige är det ganska vanligt med teckningsoptioner som deltagarna köper och därmed riskerar egna medel. Utomlands är det vanligare med optioner eller aktier som är ”gratis” och som inte kräver någon prestation utan bara fortsatt anställning under ett visst antal år. Det tycker vi är sämre. Ersättningsnivåerna i till exempel USA och Schweiz är också betydligt högre än i Sverige. Därför har vi också fler exempel på att vi röstar nej till ersättningsförslagen i utländska bolag.

Under namnet Swedbank Robur Impact Update samlar vi artiklar som handlar om hur vi arbetar för att påverka bolag i en hållbar riktning och varför (som tidigare ingick i nyhetsbrevet Ansvar och påverkan).

Stäng Skriv ut